En pargrind tillhör inte de vanligaste uppdragen hos oss. Men jag tycker ändå att den väl speglar vår syn på finsnickeri.
Grinden är tillverkad med en kombination av gamla och nya tekniker. Inte för att det egentligen finns något egenvärde i den blandningen utan för att vi föredrar att använda det mest lämpade metoderna, vilket i sin tur ofta innebär just denna blandning.
Virkesvalet är inte överdrivet traditionellt utan vi har valt en tätvuxen sibirisk lärk. Endast kärnvirket används, vilket ger mycket spill men också en väldigt hög resistans mot röta.
De mest utsatta fogarna är dock tillverkade på traditionellt sätt med tapp och slits respektive tapp och tapphål. Allt tillverkat med maskiner förutom det ena tapphålet i överliggaren där det var snabbare att hugga ut för hand än att ställa in stämborrmaskinen. De mindre utsatta fogarna är mer modernt sammansatta med lös tapp i form av en domino. Snabbt, precis och med fullt tillräcklig styrka.
Limmet är modernt, ett tvåkomponents polyuretan EPI-lim som är extremt tåligt mot väta men samtidigt ger en förbindning som tåler träets rörelse bättre än ett enkomponents polyuretanlim. Limmet är ursprungligen framtaget för att limma kraftiga träbjälkar i traditionella japanska hus. Jag övervägde att säkra fogarna mot risken att limmet skulle släppa genom dragtapp i eneträ men beslöt mig för att lita på limmet. Att undvika dragtapparna innebär också att det bli färre ingångar för vattnet, vilket alltid är att föredra.
Samtliga avfasningar på spjälorna är frästa på maskin och därefter har vi dragit ett drag med en handhyvel för att bli av med kutterslagen. Snabbt och med bästa tänkbara resultat.
V-formen på ovansidan av överliggaren har tagits fram med spånhyvel, stöthyvel och sickel. Här hade vi ingen möjlighet att på ett rationellt sätt använda maskiner utan det bästa resultatet kunde nås med handverktyg som då är ett givet val.
Ytbehandlingen blir linoljefärg, ett utmärkt val i detta sammanhang.
Designen av grinden var given från dess föregångare, men vi har, i samråd med kunden, vi ritat om den så att det inte finns något ändträ uppåt, så att konstruktionen är fri från skruv och så att alla ytor som vätter uppåt har minst 20 graders lutning för att vatten skall rinna av.
En kul detalj är att de stående spjälorna ansluter direkt till den svängda överliggaren vilket är lite ovanligt och innebar en intressant utmaning.
Lämna ett svar