Lördagen innebar sinkträning för praktikant-Anders och tillverkning av inredning för våra Garniga fönsterkuttrar för mig (bilder kommer när vi är klara, vi har båda en bit kvar).
Idag var det meningen att jag och lärlings-Jesper skulle dricka en kaffe (det gällde bara mig dock), lasta bilen och köra ut för att montera 20 st garderobsluckor. 10 st nytillverkade och 10 gamla som har renoverats, justeras och sprutmålats. De nya luckorna skulle sitta i gamla stommar som inte var överdrivet raka, så trots att vi tidigare har varit på plats och testat in allting innan det lämnades på sprutmålning så räknade jag med att vi skulle behöva lägga lite tid för att få allt perfekt. Även lite justering av ”stopparna” i stommarna skulle behövas.
Men det gick sådär….De gamla luckorna blev toppen. Hängde på, justerade stoppar och fintrimmade. De nya luckorna började lika bra. Hängdes på, justerades, justerade stommen lite, perfekta linjer och så var allt klart. Trodde vi.
När man satt med luckan precis framför sig och justerade så såg eller kände man ingenting. Men när vi var klara och stod från sidan och tittade på luckorna i släpljuset från fönsterpartiet syntes det en utbuktning vid de gångjärnsgrytor som var i solskenet. Den gick inte att känna med fingrarna, men det sågs en brytning i färgen….
Jag kliade mig mest i huvudet. Allt detta var ju testat och klart, och jag hade själv ställt in gångjärnsborren. Vi använde inte Blum som vi brukar utan Mepla, som har ett snyggt självstängande och fullt justerbart gångjärn med synlig stapel som på ett bra sätt kombinerar ett äldre utseende med moderna funktioner.
Jag insåg att jag måste fundera på detta i lugn och ro. Vi bestämde med kunden att vi bara skulle låta luckorna vara i en månad (de luktade fortfarande ganska starkt av färg och jag hade nog någon tveksam förhoppning om att det skulle släta ut sig eller något) och sen kolla på dem och om de inte var bra då så skulle vi åtgärda dem. Kunden var helt nöjd med detta och vi åkte hem för att ta lunch.
….men det gick ju inte att släppa detta. Efter funderande i lugn och ro så kom jag fram till att det måste bero på att det hade lagrats färg från sprutmålningen i borrhålet och när jag sen skruvade ner gångjärnet (nu dessutom med aningen större skruv än vid testhängningen – jag gillar att gå upp en storlek då för max hållfasthet) så pressade botten av gångjärnet mot den tunna MDF som fanns kvar, vilket gav en lätt skiftning på ytan.
Så efter lunchen överraskade vi kunden med att dyka upp igen och monterade sen av samtliga gångjärn och med hjälp av stämjärn så gjorde vi grytan knappt 1mm djupare. Och sen blev allt perfekt. Bonus att jag kommer att kunna sova inatt!:)
Tyvärr syns det inte så tydligt på bilderna, men den första bilden visar skiftningen i färgen vid gångjärnet, den andra hur allt blev när det var klart och justerat. Notera de snygga Trevi funkishandtagen!
Lämna ett svar