Ett matsalsbord: V

Del V: ”Virkessortering och sluthyvling. Fräsning och limning påbörjad”.

Det har varit en fantastiskt trevligt dag. Jesper och jag bestämde oss för att ägna helgen åt matsalsbordet och då framförallt åt själva skivan.

Vi började med att lägga upp och vrida och vända på de tilltänkta planken. Det visade sig dock att de fanns i två olika ”kulörer”. Ca hälften av planken drog lite åt det gråare hållet och andra halvan hade lite rött i sig. Båda är acceptabla färger för europeisk ek – men inte i samma bord! Se exempel på skiftningarna i bild nr två nedan! Skillnaden mellan de två centrala planken och de övriga är inte ok.

Därför fick vi börja med att kontrollera högen med acklimatiserat men ej hyvlat virke för att se vad vi kunde hitta där. Med en handhyvel så hyvlar vi snabbt bort den sågade ytan och får ett svar på hur färgen faktiskt är i verkligheten. Efter lite funderande och testande blev lösningen att använda planken som drog mot det varma hållet och spara de andra till andra projekt.

Som den som har följt projektet säkert noterat så har vi lagt enormt mycket tid och energi på virkesvalet. Det är fullt medvetet och är helt centralt för att vi ska kunna nå den nivå på färdig möbel som vi siktar emot. Vi utgick från den högsta sorteringen. Sen sorterade vi fram rätt bitar hos grossisten och sen fortsatte sorteringen i flera led hos oss på snickeriet. Men det finns inga genvägar dit vi ska.

Planken kapas till ca 200mm övermått för att vi ska ha möjlighet att skruva mallar i ändarna (som sen sågas bort). Därefter hyvlades planken till slutgiltig dimension. Tjockleken blev runt 42mm. Ett mått som inte är så noga, huvudsaken är att det blir proportionerligt och att icke acceptabelt virke hyvlades bort.

Planken lades upp och märktes upp i den ordning de skulle ligga. Kärnsidan upp på samtliga. Sen började den viktigaste processen – nämligen att lägga ut linjerna för hur planken ska fogas med varandra. Det blir inte raka fogar utan de kommer att följa plankens naturliga form. Detta kan inte efterliknas med en CNC eller färdiga mallar – anpassningen görs till varje individuellt plank.

Efter att den tänkta fogen ritats ut så bandsågas planken efter linjen. Sen ritar vi av kanten på planken på MDF, skruvar fast vår Flexi-Curve längs linjen och använder sen vår bandsågsjigg för att snabbt och lätt såga bort lagom mycket spill. Bandsågsjiggen tillverkade Jesper när han sågade faner till sina skiktlimmade stolar. Det tog en hel del tid då – men har gjorde de klokt och rejält och det har vi nytta av nu, väldigt tillfredsställande!

Efter bandsågning fräses kanten ren på fräsbord. Sen överför vi kurvan till en mellanmall med kopierring (det blev lite dåligt med bilder här, ska försöka ta fler imorgon). Jesper fick själv räkna ut lämpliga stål och ringar. Här finns många hänsynstagande. Dels måste vi såklart utgå ifrån vad vi har i form av stål och ringar. Men också vilka storlekar vi har med vändskär, det är alltid uppskattat. Vi vill helst använda 1/2” skaft om möjligt. Om man måste använda väldigt stora kopierringar får man vara beredd på att det blir väldigt liten del av fräsens sula kvar på ämnet osv. Kanske viktigast är att inte tvingas välja ett frässtål med för liten diameter så att man får problem med vibrationer. Jesper hade mycket god koll på detta och gjorde kloka, välmotiverade val.

Från mellanmallen skapar vi en inverterad mall till den ursprungliga genom att med hjälp av en annan kopierring och annat stål flytta tillbaka motsvarande sträcka som vi flyttade mellan ursprunglig mall och mellanmall. När vi fräser i MDF-en använder vi såklart friskt med försänkt skruv för att positionera ämnena – det sparar mycket tid!

Sen har vi två mallar av som är höger resp vänster sida av en framtida limfog. De passar perfekt med varandra. Nu använder vi kullagerfräs för att fräsa ämnena efter mallarna. Sen 10mm domino, torrpassning och limning! Vi använder knektar utan skydd – för yttersidorna skall fräsas i nästa skede. Limmet är D4 tvåkomponents vitlim för maximal hållbarhet och relativt lång öppentid (vilket iofs inte behövdes). Vi limmar en fog i taget. Observera att vi dock har skydd mellan knektens rygg och fogen – vitlim, ek och stål ger annars svarta märken. Vi tar då också bort risken att en lite skev tving repar ytan när man spänner åt.

Vid att fräsning använder vi tippskydd. Antingen en spillbit sittande med dubbelhäftande tejp under sulan, eller (ännu hellre) så lägger vi helt enkelt material av samma tjocklek utanför. Med ett bra tippskydd blir det färre saker kvar att koncentrera sig på. Vi är såklart också noga med val av varvtal, vassa verktyg etc. Vi använder en uppsjö olika fräsar med olika stål laddade för att enkelt gå igenom de olika momenten – men det går naturligtvis utmärkt att köra igenom allting med bara en maskin också.

Det är också viktigt att lyssna och titta när man fräser. Den första fräsningen från mall till ämne måste göras med frässtål med kullagret uppe på skaftet. Men baserat på hur den fräsningen låter och ser ut kan det sen vara läge att byta till ett frässtål med kullagret längst ut (och på så vis fräsa från andra hållet) eller att stegvis gå neråt och fräsa igenom hela ämnet. Vad som är bäst beror på.

Imorgon blir det mycket mer fräsning och limning!