Idag är det en mellandag. Någon sorts mini-ryggskott, sköter papperna, limtestar lite, funderar på dammsugarslangar. Ja sånt man måste göra ibland.
Häromdagen skrev jag en sammanfattning av vårt limtest.
Det var tänkt att vara tredje och sista delen.
Men så var jag inte riktigt nöjd med tillförlitligheten på testet. Vi hade för få bitar, för spridda värden och för många bröts i träet så den faktiska limstyrkan var svår att avgöra. Jag tänkte att jag ändå skulle försöka vara nöjd men egentligen visste jag redan att jag inte skulle kunna hålla mig från att fortsätta tills jag på riktigt var nöjd.
Att råda bot på mängden bitar var relativt lätt, i denna omgång kommer vi att ha ca dubbelt så många bitar och vi har strukit karbamidlimmet (delvis för att det var slut och delvis för att jag är mest intresserad av vitlim och fisklim).
Att få bitarna att brytas i limfogen istället för i träet är önskvärt. Mikael Ulvesjö och Jakob Berglund kom båda på den smarta iden att introducera en svaghet i limfogen för att på så vis förhoppningsvis få ämnet att brytas just där! Utmärkt! Därför gör vi nu ämnena lika stora som sist, fast vi gör en ca 3mm 45 graders fasning på över- och undersida av fogen. Förhoppningen är att det försvagar limfogen så mycket att det är där brottet sker.
Just nu är bitarna i limning resp torkning, kanske har vi tid att fortsätta med detta nästa vecka.
Som en del av er säkert kommer ihåg så hade jag stora problem att få isär exemplar limmade med fisklim. Trots vatten, tryck och ånga så att de som berget efter att ha varit i spänn i 24h. Det fick bli ett par rejäla smällar för att få ämnena att dela sig.
Denna gång tänkte vi göra ungefär som vi gjort med vitlimmen, dvs limma ihop, sätta i press, dela innan det har limmat ihop helt, torka av överflöd och sen låta torka. Det är helt enkelt så nära en misslyckad fog som vi kan ta oss.
Fisklimmet är känt för att ta en mycket längre presstid än vitlim. Titebond original som vi kör för vitlimstesterna häftar väldigt fort, det har vi bara i press 2,5minuter innan vi måste dela det.
På första omgången fisklim testade vi 25 minuters press och försökte sen dela…….det satt fast rejält! Som synes på bilderna fick vi samma resultat på båda provbitarna – det delade sig till allra största delen i träet! Om vi inte lär oss något annat av detta test så vet vi i alla fall att fisklim på bra preparerade längsträytor och med bra press är starkt, redan efter 25 minuter! Jag blev mycket imponerad!
Bitarna hyvlades om och limmades igen. På första väntade jag 11 minuter. Det satt ihop och krävdes kraft för att dela och lite träfibrer följde med! På ämne nr 2 väntade jag 5 minuter. Då delade det sig lätt och inga fibrer följde med.
Lämna ett svar