Sammanfattning av fogdiskussion!

Över helgen hade alla i läxa att fundera över lämpliga fogar för ramen till våra skåpdörrar. De är i massivträ och kommer att sitta i en miljö (kyrka) som innebär stora skillnader i luftfuktighet över året.

Alla fick tänka ut två alternativ och för/nackdelar med dessa. Sen blev det en lång och givande diskussion med en hel del sidospår. Till exempel fick vi ju definiera ”effektiv limyta” och diskutera limning på längsträ kontra ändträ. För att inte tala om trä och rörelse i axiellt, radiellt och tangentiellt. Svårt att ha diskussion om fogar om inte grunderna finns där.

Om det är svårt att tyda på bilden så kommer här en kort summering av vårt tänk:

1) Domino med butt-joint. Enkel och mycket snabb (framförallt väldigt snabb relativt andra metoder om vi bara skulle göra en lucka). Nackdel: saknar ordentlig mekanisk låsning, känns risk för att den är för klen över 200 år och ganska tunga dörrar. Ganska liten limyta. Kräver någon form av ilimmad bit för att dölja hålet efter spåret för spegeln.

2) Butt joint bara. Ej seriöst förslag utan mer en diskussion kring den. Pro: Väldigt snabb att tillverka:) Men såklart för klen, svår att linjera, risk att den går upp av bara träets rörelser och allmänt kass. Kräver någon form av ilimmad bit för att dölja hålet efter spåret för spegeln. Denna använder vi i princip aldrig såklart.

3) Lamello/kex. Liknande fördelar som dominon men mycket större nackdelar pga att den är för svag. Bättre än butt joint men det säger inget. Kräver någon form av ilimmad bit för att dölja hålet efter spåret för spegeln.

4) Tapp och tapphål, genomgående. Rakt tapphål. Kilar från utsidan, som också är på utsidan av tappen, vilken i sin tur har koniska sidor (som gör plats för kilen). Intressant metod som vi stötte på i en begagnad innerdörr häromdagen. Den satt ihop väldigt bra. Fördelar är styrkan, relativt lätt att tillverka. Kan göras med nacke så att spåret från den frästa kanalen som spegeln ligger i inte syns.
Nackdelar är att den är ganska tidskrävande att tillverka, att vi inte har tillräckligt långa stämborrar och att kilen bara på ena sidan bli en längsträlimning och andra blir en ändträlimning. Delar av panelen tyckte inte heller att genomgående tappar var så snyggt.

5) Slits och tapp. Antingen med enkla eller dubbla tappar. Typ motsvarande som i en fönsterbåge. Fördel är att den är enkel att tillverka, bra limytor. Också bättre möjligheter (jämfört med tapphål) att sätta press på limytorna. Nackdelar att den saknar mekanisk låsning och att vissa inte tycker att den är så snygg, men det är ju högst obejktivt. Inte heller det traditionella valet på skåpluckor. En nackdel är också att vi ändå måste lösa tapphål för mittbitarna.

6) Slits och tapp med dragplugg. Som ovan fast löser problemet med bristen på mekanisk låsning. Lite mer jobb men inte så mycket. Väldigt starkt. Pluggarna syns dock på utsidan (det kan man såklart tycka är både snyggt eller fult) och kan med tiden vandra och synas trots att de är övermålade.

7) Tapp och tapphål, genomgående. Med sneda sidor i tapphålet och kilar som slås ner i sågade spår i tappen. Traditionell, extremt stark. Kilen har längsträlimning i båda sidor. Nackdel: tidskrävande, samt att vi inte har tillräckligt långa stämborrar för att komma igenom ämnet utan att vända vilket tar tid och krångel.

 8) ”Köksluckefog”. Vet inte riktigt vad det heter, men görs med frässet där det blir en tapp som är lika lång som kanalen för spegeln är djup. Inte en metod jag gillar även om det tydligen håller för köksluckor. Dessa dörrarna blir betydligt större och det är inte ett alternativ. Skulle förvisso kunna förstärkas med domino tex.

9) lös tapp – se dominon.

10) Tapp och tapphål som ej är genomgående. Fördelen är att vi får en slät yta på kanten av luckan, som gör det lättare att justera den vid behov och kan också uppfattas som snyggare. Lite mindre limyta än genomgående tapp, men fortfarande ganska rejält. Inte lika lätt att få tryck på limytan som på slits och tapp. Ingen (vettig) möjlighet till kilning. Fördel att de verktyg vi har räcker till i längd. Ingen mekanisk låsning dock. Sammantaget klart mindre jobb än genomgående tapp.

11) Tapp och tapphål som ej är genomgående – med dragpluggar. Som 10 fast med dragpluggar. Får då mekanisk låsning vilket är önskvärt. Dock nackdelen med lite mer arbete och att pluggarna syns på utsidan. Ändå mycket mindre jobb än genomgående tapp och definitivt stark nog.

12) Genomgående tapp utan kilning nämnde vi för att det stod i Christinas bok. Den ser jag som helt menlös och dessutom svår att utföra snyggt.

Om vi bestämde oss för någon metod? Nej.

Om det hade varit bättre att jag bara tog en av mina favoriter och så körde vi på den?
Ja – ur ett produktionsperspektiv i det korta loppet framförallt.
Ja – ur perspektivet att alla hade sluppit både läxa och att komma hem med helt mosiga hjärnor idag.
Nej – ur perspektivet att få alla att bli duktiga snickare och kunna förstå hur trä och snickeri fungerar och sen själv kunna göra genomtänkta och medvetna val i framtiden.