Idag har det varit full fart. Alla tillbaka från sportlov och redo att köra igång.
Oliver och Gus har fräst golvsocklar i ek. De fick sätta upp vertikalfräs och matarverk, redogöra för hur de hade tänkt (varvtal, avverkning, matningshastighet, med/motmatning, positionerna av anhållen i bredd, positionering av matarhjul i höjd och bredd, tryck från matarhjulen osv.). Sen gick vi igenom och sen fick de köra själv.
Men innan det var dags att köra skulle det markeras på varje ämne vilken flatsida som skulle vara utåt, dvs synlig, samt vilken av kanterna som skulle vara synlig.
Jag drog förutsättningarna. Vilka huvudregler som finns. Vilka tilläggsregler vi har. Hur vissa av reglerna är viktigare än andra och hur man får bedöma lite från fall till fall. Kärnsida utåt är en bra start. Och sen välja kant utifrån vilket håll som ämnet helst vill fräsas ifrån. osv.
Till slut hade jag gett så mycket info att grabbarna såg ut som stora frågetecken. Knepigast var kanske att förstå hur jag menade med vilken riktning som brädorna ville fräsas i.
Jag försökte förklara. Grabbarna försökte förstå. Det var lite trögt.
Men så kommer Christina in från flanken. Mindre snack och mer hockey liksom.
Med en mening löste hon den gordiska knuten:
”Tänk att ni ska dra med fingrarna över hörnet – från ett håll kommer det förmodligen att gå bra, men drar ni fingret åt andra hållet får ni förmodligen en sticka i fingret – det är fel håll:)”
Och sen var saken klar och alla förstod! Tack!
Lämna ett svar