Idag fräses det skugglister. En intressant profil som kräver fräsning i minst två omgångar (med en falskörning mellan för att avlasta profilfräsarna blev det tre omgångar + två ”planhyvlingar”, vilka är vad detta inlägg ska handla om).
När profilen frästes med ämnet stående krävdes en större klack i botten för att kunna ge stöd så att ämnet inte välte. Denna klack vill jag sen hyvla ner. Jag vill inte såga i justersågen för snittet blir inte fint nog och riskerar urslag. Biten är för small för att köra i planhyveln. Rikthyveln hade nog blivit fin yta men är fel maskin för ändamålet, den registrerar på fel sida.
Istället blev valet att ”planhyvla” liggande i fräsen. Med ett extra anhåll som sitter fast ute på bordet, matarverket vinklat mot detta. För att ytterligare förbättra snittkvaliten körde jag också medmatning med en stor spiralkutter där skären drar neråt och tänkbart (det blev inget på över 100m) urslag hamnar på baksidan.
Resultatet blev otroligt bra.
Jag vill dock höja ett varningens finger för metoden. Ämnet mellan anhåll och kutter är alltid en mycket stor risk för kast och kräver ett matarverk som har hjul i bra skick och framförallt är väl inställt. Att medfräsa är också en metod med stora säkerhetsmässiga risker, även här är matarverk och erfarenhet ett absolut krav. Det är i långt ifrån alla situationer som denna metod är en bra väg.
God kväll!
Lämna ett svar