– lite om skillnaderna mot en snickerifabrik.
Imorgon är det dags att montera dessa hyllor i ett hus i Lund. Enkla och stilrena, men med mycket fokus på rätt ”råvaror” och ett utförande med högsta kvalitet. Den som vet vad man ska titta efter ser också spåren av en hantverksmässig konstruktion.
Konstruktionen med infälld konsol, vänd uppåt, krävde en utomordentligt hög nivå på inpassningen. För att få nå dit handhyvlade Alexandra till varje konsol, vilket är anledningen till att varje konsol och urtag är stansad med en bokstav.
Här märks en tydlig skillnad mellan de stora snickerifabrikerna och ett litet möbelsnickeri. På en fabrik har man toleranser att jobba emot, ett urtag med en bredd inom förutbestämda ramar är godkänd. Fabrikerna är experter på att i högt tempo producera likadana delar.
Hos oss måste vi jobba på annat sätt. Vi utgår också ifrån ett tänkt mått på tex en konsol – men därefter påverkas detta mått av vad delen ska bli för något, vad vi har för material och till vilken del denna konsol skall passa. Toleranser med godkända mått blir meningslöst. Istället blir uppdraget: ”25mm konsol, lagom knack-passning till urtag i hyllplanet”. Om måtten i verkligheten är 24,8 eller 25,1mm känner vi inte till, för vi arbetar med passningen som mål, inte det exakta måttet.
I detta fallet var det centralt att virket kom från samma plankor, för perfekt matchning i färg och utseende. Det kan i förlängningen innebära att vi inte alltid kan hålla tex den tänkta 25mm bredden på konsolen utan kanske måste gå ner till 24 om det inte fanns mer tjocklek tillgängligt på plankan. Kort sagt så är vi styra av slutresultatet (vilket i sin tur beror på tex en sådan sak som tillgängligt virke) istället för en specifik tillverkningstolerans.
Hyllplanen är urtagna ur samma planka, vilken är klyvd på högkant och sen hoplimmad med kärnsidorna ut. På så vis är tanken att vi ska kunna kombinera utseendet hos en bred planka med en stabil konstruktion.
Hur bra det kommer att fungera? Det vet vi inte riktigt. I en stor serieproduktion tillverkar en fabrik först tester (det händer att vi utför sådant åt dem) för att utvärdera hur bra konstruktionen fungerar i verkligheten och för att testa hur tillverkningen sen kan optimeras. Den möjligheten har inte vi. Istället får vi kombinera tillgänglig teori (tex kring hur trä rör sig med ändrad fuktkvot över året) med vår erfarenhet av liknande konstruktioner.
Erfarenheten säger oss att detta definitivt är en konstruktion med viss risk. I detta fallet är det dock en kund vi känner väl och som har förtroende för oss. Skulle det visa sig att det var lite väl modigt att tillverka hyllan så bred i ett stycke så kommer vi att hämta den, åtgärda och sen hänga upp igen. Det är en risk vi är beredda att ta för chansen till detta utseende.
På baksidan av konsolerna syns ytterligare tecken på att hyllan är tillverkad av samma personer som skall montera den. Hyllan kommer att sitta på en äldre vägg som jag vet kommer att vara en utmaning att plugga i. Därför vill jag helst använda plugg med krage, vilken ofta sitter bättre på plats. Dock kommer kragen att sticka ut lite från väggen och för att undvika att det resulterar i ett glapp mot konsolerna så är baksidan planförsänkt.
Framsidan av konsolerna kommer att proppas med koniska ekplugg, givetvis framtagna ur samma plank som resten för att smälta in så bra som möjligt. En typisk fördel som det lilla snickeriet kan dra nytta av – flexibiliteten kring hanteringen av projektet. Det är inget merarbete att se till att pluggarna skärs ut ur samma ämne – personen som skär pluggar är samma som precis sågade konsoler!
Arbetet är utfört av oss alla tre och jag är väldigt nöjd med resultatet. Det var inte ett väldigt avancerat uppdrag, men välgjort, med känsla i händerna från valet att virke vidare till tillverkning och ytbehandling.
Hyllorna är ritade av Paul Kvanta på Ahrbom & Partner.
Lämna ett svar