För att inte göra det värre lägger vi stor vikt på att börja med raka ämnen. Så här gör vi!
I nuläget håller vi på med en uppsättning möbler i furu, varav det mesta skall linoljemålas. Det skall sen monteras i en medeltidskyrka med tidvis rejält svängande relativ luftfuktighet. I kombination med kundens och framförallt våra egna höga krav så blir det en utmaning. Jag skrev i offerten att det var snickerier av högsta kvalitet. I det ligger bland annat att förbereda raka ämnen.
På bilden syns ämnen till vad som skall bli ramarna i spegelluckor. Vi vill att de skall vara raka både när vi arbetar med dem och i längden.
Processen ser ut ungefär såhär:
1) Vi utgår ifrån okantade sidobrädor av högsta kvalitet. Vi köper in dem med 8-10% fuktkvot och förvarar dem sen i avfuktat förråd där de stabiliserar sig kring 8%.
2) Sen plockar vi in betydligt mer än det vi behöver i snickeriet och grovkapar i ungefärliga längder. När vi gör detta tittar vi efter att undvika sprickor, kvistar, kådlöpor eller andra defekter. Sen låter vi bitarna ligga minst en vecka. Därefter ny okulär kontroll. Skulle någon ha rört sig/vridit sig (ovanligt) så plockas den biten bort och används till något annat. Förmodligen skulle det funka fint om man i detta skede också klöv samtliga bitar längs märgen.
3) Sen klyvs det upp bitar. Sidobrädorna är 50mm tjocka och har mest liggande ådring. För att få stående ådring i våra färdiga bitar (som ska bli 32x84mm till slut) så klyver vi och vänder bitarna 90 grader. På så vis får vi stående årsringar. Märgen klyvs bort. Däremot är vi inte rädda för splintved, i ett inomhusklimat är det inte så viktigt. När vi klyver undviker vi också kvistar men också närheten till kvistar. Vi klyver upp till ca 50x50mm bitar. Klyvningen görs på justersågen. Om någon bit verkar vresig och extra dum vid klyvningen så sorteras den bort och blir något annat. Sen får det ligga och vila igen, åtminstone 1v.
4) Nu riktar och planar vi fram bitar som är ca 38x46mm. Återigen sorteras bitar som beter/betett sig märkligt bort. Sen får det ligga igen, storleksordningen 1v.
5) Nu riktas och planas allting igen. Tar ca 1mm per sida. På så vis får vi helt nybearbetade ytor. Därefter limmas allting med D4 tvåkomponent PVAc lim. Torkning 24h. Sen får det ligga igen. Kan vara längre denna gång, beror lite på när vi behöver materialet.
6) Knepiga bitar sorteras bort. Sen skrapas limknutor bort med hårdmetallskrapa (för att spara stålen i hyveln) och sen riktas och planas bitarna till färdigmått (för tillfället, det blir mer avverkning längre fram) till 32x84mm. Vi tar ungefär lika mycket från alla sidor. Limfogen hamnar i mitten. Vi gör mer än vi behöver. Det är lätt att man gör något fel längre fram och behöver en reservbit…
Nu har vi generellt väldigt raka och stabila ämnen!
Jag har genom åren testat många olika metoder. Dels att bara såga bort märgen och limma ihop igen (inte det mest stabila, inte stående årsringar om man ej utgår från stamvara, men ser ju snyggast ut om det ej ska täckmålas). Dels har jag gjort vändlimning med störtning, som ger väldigt stabila ämnen, men kan ge problem vid hyvling då de två ihoplimmade bitarna är åt olika håll. Jag upplever dock att metoden jag beskriver ovan blir lika bra som vändlimning med störtning.
Om det inte är viktigt för utseendets skull så lägger vi inte vikt vid att limma ihop två bitar från samma plank. I teorin kan jag tycka att det borde ge stabilare ämnen, då bitarna är ungefär lika ”starka” men i praktiken kan jag inte påminna mig om att jag har märkt någon skillnad.
Däremot är jag övertygad om vikten av att sålla bort bråkiga bitar. Det finns helt enkelt massor av trä som inte är lämpat att bli långa raka ämnen.
En nackdel med metoden ovan är att man får en limfog synlig från utsidan. Speciellt utomhus hade jag undvikit detta, då rörelse i träet kan göra att den blir synlig.
Lämna ett svar