På ett lite snickeri krävs det ett ständigt lärande. För alla, hela tiden. Även om det kanske märks mest för den som är nyast.
Alla kan inte bli experter på allt, men djup kunskap måste kombineras med bred. Även det man inte är bäst på måste man ha en grundläggande förståelse för. Ständigt lärande liksom.
Med detta synsätt i bakhuvudet kändes det ju fullt rimligt att när det var dags för besiktning så tog jag med mig lärlingen. Inte för att hon skulle sköta den själv, utan för att vara med och lära. Detta kommer att bli en uppgift för henne längre fram.
Innan vi träffade besiktningsmännen tog vi en lite genomgång av vad som skulle hända.
Från Pedagogen kom följande visdomsord riktade till Lärlingen:
* Du är med för att se o lära bara.
* Om någon skulle vara missnöjd med något så tar jag det, det är min roll som representant för företaget. Det är jag som är ansvarig för allt. Om jag är missnöjd med något så kommer jag att ta det med den som har snickrat den men den diskussionen behöver aldrig den enskilde snickaren ha med kunden utan den tar jag.
* Om vi, mot förmodan vill jag tillägga, skulle ha någon punkt som besiktningsmännen har synpunkter på så tar vi det lugnt. Vare sig ta på sig något eller förneka ansvar för något på stående fot. Ha en dialog kring vad det handlar om, tänk över och kolla beställning/kontrakt etc i lugn och ro och återkom därefter.
* Tänk på att ingen är där för att klaga på oss, syftet är att vi alla ska vara överens om att vi har levererat det som har avtalats.
Detta var såklart inga nyheter för lärlingen. Fullt rimligt liksom.
Sen är det lite byggmöte och så börjar besiktningen. Två snickare och två besiktningsmän går igenom de tillverkade möblerna. Sen vi levererade har det varit hög luftfuktighet och spegelluckorna har svällt något visade det sig.
Följande är en sammanfattande dramatisering av hur det gick till:
Besiktningsman 1 undersöker skåpet. Öppnar, stänger, kollar högt och lågt. Vänder sig om och säger:
”Superfint, vi är så väldigt nöjda med alltihop, verkligen noggrant snickrat.”
Här kunde det har slutat. På ett bra sätt liksom. Men in från vänster glider Pedagogen. Herren som är tänkt att guida Lärlingen i hur en besiktning går till. Han har tydligen saker att säga.
”Alltså utrymmet mellan luckorna är inte rätt längre. När vi monterade var det lagom, nu har det svällt lite. Detta måste åtgärdas.”
Lite förvånade besiktningsmän och lärling tänker nog något i stil med:
”?”
Pedagogen missar detta och fortsätter med:
”Och angående färgen…”
Här blir han avbruten av besiktningsman 2:
”Ja, linoljefärgen är väldigt snyggt penslad, vi är väldigt nöjda med ytbehandlingen också.”
Pedagogen fortsätter:
”Tack! Men det är lite insugningar här och här, det har inte riktigt sugit jämnt, där får vi måla om!”
Lärlingen står förmodligen o funderar på vad det är för fel på Pedagogen. Vad besiktningsmännen tänkte vågar jag inte ens gissa på. Men det gick i alla fall med på att vi skulle komma senare i veckan och fixa de detaljerna. Kanske aningen förbryllade, men de gick i alla fall med på det.
Så besiktningen gick väl bra. Vi fick åtminstone inte fler anmärkningar än de Pedagogen själv skrapade ihop. Hur det gick med lärandet är däremot med av ett frågetecken. Nästa gång kanske det skulle vara Lärlingen som förklarar för Pedagogen hur det går till…
Träbitarna på bilden har ingenting med texten att göra. Men de är fina!
Lämna ett svar